Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Tag Archives stel häst

Boosta hästen med lymfmassage

Trötthet och stelhet – som hästar drabbas av periodvis – hänger i många fall ihop med dålig cirkulation i kroppen. Hästen är ett djur byggd för att ströva på stora ytor och behöver rörelse för att deras cirkulation ska kunna transportera bort virus, slaggprodukter och vätska, som annars hade stannat kvar i kroppen. Stillastående som resande i många timmar i transport, mycket boxvistelse, bristande motion p g a skada eller sjukdom hämmar blodcirkulationen och gör hästen orkeslös och stel. Men genom att aktivera det s k lymfsystemet kan man motverka allt detta, och samtidigt boosta hästens immunförsvar.

 

Lymfsystemet fungerar som kroppens avlopp, och som alla system kan det fungera bra eller mindre bra beroende på hur kroppen mår, men det intressanta med lymfan är att den går att påverka genom massagen. Lymfmassage är en ytligare form av massage, där man med lätta strykningar hjälper kroppen att aktivera lymfsystemet. Det roliga är att den är otroligt effektiv trots den ytterst lilla inverkan man gör. Överflödig vätska och gallor försvinner för blotta ögat och hästen blir märkbart piggare på väldigt kort tid. Hårrem blir blankare.

När ska man behandla hästen?*
Lymfmassage är som sagt en bra behandling att ta till om hästen är trött, t ex efter tävling när den gått hårt och kanske rest långt, om den känns stel vid ridningen, har besvärliga gallor som inte ger med sig, vätskeansamlingar som beror på dålig cirkulation, vid hormonella problem etc. *Lymfmassage ersätter inte veterinärbehandling och hästen ska inte masseras om den har en infektion i kroppen.

Vad kan jag som hästägare göra?
Regelbunden fysisk aktivering! Motionera hästen regelbundet och varierande, ingen atlet mår bra av att stå stilla.

Rykta! Rykt är i sig en variant av lymfmassage eftersom den stimulerar blodflödet. Vi ryktar tyvärr inte våra hästar lika mycket idag jämfört med vad vi gjorde förr, därför är det på tiden rykten återigen får en större plats i skötselrutinen. Lägg 20 minuter varje dag på rykt och få en mer välmående häst.

Håll hästen varm! Stelheter blir ännu värre om de utsätts för kyla.

 

//Therese

Share this article

Låsningar i käken försvårar eftergiften

By Posted on 0

Ett av de känsligaste områdena på häst för spänningar och låsningar är i området huvud-hals. Huvudet och halsen fungerar som en stor balansmekanism, och är mycket viktig för hästens förmåga att röra och balansera sig samt för dess tyngdpunkt. Eftersom det är ett känsligt område mottagligt för spänningar, är risken stor att spänningarna fortplantar sig ut i kroppen och ger ännu mer problem. Många av problemen är dessutom ryttarrelaterade. 

Nack- och halsproblem är vanligt och det brukar yttra sig genom exempelvis motstånd i nacke och hals vid böjningar, stumhet i munnen, dålig kontakt med munnen, hästen håller huvudet snett eller vill inte gå på tygel. Går hästen över tygeln eller bakom lodplanet, finns det ett problem. I båda fallen hindrar det hästen från att röra sig korrekt. Det är viktigt att hästen ger efter i nacken när den rids, för det är först när hästen går med eftergift som den rent anatomiskt kan gå i rätt form.

Eftergift i nacken hindras av:

  • Spänningar eller kramp i nackmusklerna
  • Motstånd hos hästen
  • Psykiska spänningar eller nervositet
  • Att atlanto-occipitaleleden är sträckt
Atlanto-occipitalleden sitter i nacken på hästen och aktiveras när hästen går med höjt huvud

Atlanto-occipitalleden sitter i nacken och aktiveras när hästen går med höjt huvud

Problem i nacke och hals är ofta ryttarrelaterad, t ex att ryttaren rider med en hård hand. En hård hand leder till att hästen försöker komma undan obehaget och låser käken, munnen känns då stum och opåverkbar. Låsningen påverkar nackens böjlighet men också för hur hästen reagerar för bettet, d v s undviker att gå på tygeln. Detta får många att byta bett i tron om att det löser problemet, men om bettet inte är helt uppåt väggarna brukar det mest resultera i utslängda pengar.

En annan anledning till att hästen låser käken och spänner sig kan bero på användandet av hjälptyglar. Tyvärr skapar hjälptyglar mer problem än vad de löser. Många glömmer att hjälpen är ett tvång för hästen, där den tvingas gå i en form som den inte klarar av. Anledningen till att den inte kan gå korrekt beror oftast på att den har ett problem, inte att hästen är dum eller olydig.

Brachiocephalicus

Brachiocephalicus, långa halsmuskeln, sträcker bogleden och drar den framåt

Sternomandubularis, en muskel som påverkas starkt av ryttarens hand

Sternomandubularis, en muskel som påverkas starkt av ryttarens hand

Brachiocephalicus (långa halsmuskeln) och sternomandibularis är exempel på viktiga muskler som ofta blir spända i halsområdet. Brachiocephalicus är en lång muskel på hästens hals som fäster på överarmsbenet. Den assisterar böjningen i huvud och hals och lyfter frambenet, och är därför delaktig i det mesta av hästens rörelser. Blir muskeln spänd hindras hästen i sin rörelse i frambenet. Sternomandibularis går från bröstbenet till underkäken, och är en mycket viktig muskel för att hästen ska acceptera bettet och söka stöd. Denna påverkas om hästen låser käken om t ex  ryttaren har en hård hand.

Den bästa åtgärden med nack- och halsproblem är massagebehandling. Eftersom nacken och halsen är såpass ömtåliga områden på hästen är behandling av den skonsamma sorten den allra bästa. Att ta ut en kiropraktor av något slag som knäcker nacken är inget som rekommenderas. Sedan är den här sortens av problem också ryttarens egna ansvar. För att spänningarna ska försvinna måste ryttaren även ändra sitt sätt att rida samt användande av  utrustning.

 

//Therese

Share this article

Fettdepå eller vätskeansamling?

Fettdepåer ett välkänt begrepp bland de flesta hästmänniskor. Men något som är mindre känt är ödem, alltså vätskeansamlingar hos häst. Fettdepåer och ödem är snarlika vid blotta ögat och de förväxlas ofta eftersom hästen ser rund och tjock ut. Det går heller inte att känna skillnad på depå och vätska, vilket gör det ännu svårare. Men det går att skilja dem åt.

Sockerrikt gräs bidrar till vätskeansamlingar

Sockerrikt gräs bidrar till vätskeansamlingar

Ödem är vätska som ligger utanför muskeln och som stör muskeln i arbetet. Vätskan gör musklerna stela och försämrar återhämtningen, samt gör hästen ömmare och känsligare.  Som sagt är det väldigt svårt att känna skillnaden på fett och vätska, utan man får helt enkelt gå på hur hästen är. Är hästen tjock men ändå inte får särskilt mycket mat kan det vara tecken på att den har vätskeansamlingar istället. Ömhet, känslighet och stelhet i kroppen är också tydliga tecken.

Anledningar till vätskeansamlingarna är framförallt socker men kan även bero på rubbningar i tarm. IR/EMS-hästar kan ha både vätska och fettdepåer i kroppen eftersom ämnesomsättningen är satt ur spel och drar med sig massor av problem. Grundproblemet för de flesta av dessa hästar är för mycket energirikt och sockerrikt foder, och att den överätning som sker ger störningar i kroppen. För sockerrikt och fiberfattigt foder ger förändrad tarmflora, för mycket energirikt foder – t ex gräs – ger problem att utsöndra alla slaggämnen som blir kvar, njurar och lever blir överbelastade och vätska blir kvar i kroppen.

Även till synes friska hästar som inte har IR/EMS (än) kan gå med oupptäckta obalanser som infektioner, mag-tarm problem etc. Betydligt fler har säkert problem med för mycket gräs än vad ägaren är medveten om och det kan yttra sig som vätska i kroppen.

Misstänker man att hästen har vätskeansamlingar bör foderstat ses över. Foder med socker och stärkelse (även sockerrikt bete) ska självklart undvikas. Störningar i mage-tarm ger också vätskeansamlingar och behandlas med mag-tarm medel. Träning kan också bidra att få ner ödemet. Lågintensiv träning är det effektivaste.

//Therese

Share this article