Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Nyheter för 2015!

By Posted on 0

Under januari t o m mars 2015 kommer jag behandla för reducerat pris. Priset är 500 kr och då ingår genomgång av hästen, massagebehandling och eventuellt stretching och stresspunktsbehandling. Behandling tar ungefär 1 timme. Innan behandling går vi alltid igenom sjukhistoria vid första besök.

Nytt för i år är att jag börjar massera föl. Till sommaren kommer jag vara helt klar med fölutbildningen och då kommer jag också börja behandla. Tills dess utför jag bara s k “spabehandling” och tar ut endast en bilersättning på 100 kr.

Therese Rombrant

 

Share this article

Hästar som tappar bakbenen

By Posted on 0

När hästen tränas och blir trött, är det första som händer att den tappar bakbenen. Det brukar kallas dålig bakbensaktivitet och är ett vanligt problem hos bl a dressyrhästen. Den här sortens problem dyker ofta upp när man inom dressyren kommer högre upp i klasserna, när piruettarbetena tar vid. Bakdelen på hästen får ta mycket stryk under dessa arbeten, samtidigt som den rids mycket kortad med liten chans att få sträcka ut ordentligt. Den sortens ridning är mycket ansträngande för hästen och med tiden kommer musklerna i bakdelen bli uttröttade och till sist förkortade. Bakbenen kan då inte jobba som de ska och hästen får dålig bakbensaktivitet.

Psoas-muskulaturen  ligger under ländryggraden, men har kontakt med bäckenleden och sista leden i ländryggen

Psoas muskulaturen ligger under ländryggraden, men har kontakt med bäckenleden och sista leden i ländryggen

Problemet är kopplat till en muskelgrupp som heter psoasmuskulaturen som sitter i länden och bäckenet på hästen. Musklerna är engagerade i steget hästen tar, och när de blir spända begränsas energin till länd och bakben. Psoas är en mycket viktig muskelgrupp för hästen och problem i området kan ge allt från ryggproblem till gaffelbandsskador. Psoas ger symtom som svårt för hästen att ta ut steget, svårt att höja ryggen, ryggsmärta, ovilja att lyfta hovarna vid kratsning eller hovvård samt tappar kraft i bakdelen.

Förebyggande är allsidig träning med möjlighet för hästen att sträcka ut ordentligt. När väl skadan är skedd är behandling försiktig stretching – inget ryck eller slit – av en hästmassör samt träning som töjer ut den förkortade muskeln. Behandlar man psoas behandlar man indirekt även SI-leden.

//Therese

Share this article

Hamstrings- och ryggproblem hos dressyrhästen

Inom de olika disciplinerna finns det specifika aktiviteter som triggar utvecklingen av vissa specifika problem. Som disciplin kräver dressyren kontroll, korrekthet, flexibilitet och en otroligt stor känslighet för ryttarens hjälper. En god uppbyggnad är mycket viktig för att hästen ska kunna genomföra den stora muskelkontroll och koordination som krävs. De vanligaste raserna inom dressyren är därför varmblod av tyskt, holländskt, svenskt, danskt eller andalusiskt blod.

Hela kroppen på dressyrhästen utsätts för påfrestning, men det är speciellt bakdelen som får utstå den största ansträngningen. Hamstrings är en stor muskelgrupp på hästens bakdel (låret) som ofta blir spänd p g a de rörelser hästen utför i dressyren. Hamstrings sträcker höften och bakbenen, böjer knäleden och vrider benet inåt, och blir lätt spända/sträckta om man inte är noggrann med att värma upp hästen ordentligt innan jobb. Spänningar i dessa muskler är viktiga att åtgärda då det annars kan gå så långt att hästen i värsta fall får gaffelbandsskada. Att ha som vana att stretcha hästen efter arbete är bra, samt massera, vilket är effektivare.

Spänningar i rygg är mycket vanligt vilket oftast beror på att ryttaren sitter mycket och länge ner i sadeln. Sadelns passform kan också ha en inverkan. Andra vanliga spänningar är i höfter, knän och has. Laterala rörelser, såsom sidorörelser och böjningar, bygger upp spänningar i bröst, skuldra, rygg, höft och ben. Samling kan också göra hästen spänd i käkområdet och dessutom utveckla stresspunkter i nacke och hals.

Dutch Edward Gal rides his horse Glock's

Share this article

Hur ofta bör man ta ut en hästmassör?

By Posted on 0

Förenklat sett kan man jämföra massören med hovslagaren. Att sko/verka en gång, är ingen gång – utan det måste göras sporadiskt och vid behov. Är hovformen felaktig och måste korrigeras, tar det tid innan hoven blir optimal igen. Samma gäller massagebehandling. Har hästen spänningar som den gått med under lång tid kommer det ta tid innan hästen blir fri från dem.

Therese Rombrant

Hur ofta man bör ta ut en massör är helt individuellt, och det är något som hästmassören ger råd om. Vid en första behandling gås hela hästen igenom och varefter man hittar problemområden och hur pass allvarliga spänningarna är, bestämmer man hur ofta massören ska komma ut. Jag själv brukar säga som så att har hästen problem i musklerna är det viktigt att man behandlar oftare under en kortare period, och sedan trappar av det genom att låta det gå mer tid mellan behandlingarna. Man bör inte låta det gå för lång tid mellan behandlingarna heller, eftersom spänningarna tenderar komma tillbaka igen. Och det finns inga quick fix, även om många därute vill verka tro det. 🙂

Många spänningar är kompensatoriska och dessa kan hästen gått och dragit med länge. Själva problemet sitter då inte där spänningarna sitter, utan t ex i kotan vilket resulterar i att hästen drar upp skuldran för att kompensera smärtan. Stresspunkterna sitter i skuldran men problemet är kotan. När man behandlar detta ska man ha i åtanke att det är ett rörelsemönster som hästen har vant sig vid att gå i, och därför faller snabbt tillbaka i det igen om man låter spänningarna komma tillbaka igen. Därför är det så viktigt med att underhålla problemen.

 

//Therese

 

 

Share this article

Hästar med inre obalanser

By Posted on 0

Det är mycket vanligt med att att hästar går runt med obalanser utan att de visar några riktiga symptom. De kan vara småsura ibland, vara dåliga i magen en tid, kanske är lite deppiga eller inte jobbar som de ska. En majoritet av dessa har någon slags obalans.

De flesta hästmänniskor är ytterst måna om sina hästar, de älskar dem över allt annat. Men det finns många saker idag som gör att hästarna ändå får problem och blir sjuka även om de tas väl om hand. Mycket grundar sig i fodret de får. Vanligt är en ensidig kost som gör att obalanser såsom mineral- och vitaminbrist uppstår. Hästar är av naturen finsmakare och väljer noga ut vad de äter. De känner av själva vad som saknas i kosten och söker upp födan. Den naturliga instinkten är svår att utöva i ett stall och därför är det viktigt att hästägaren är medveten om  vad man stoppar i hästen och hur det påverkar den.

Obalanser mellan mineralämnen hos häst är vanligt idag. De flesta mineraler ska finnas i grovfodret men faktum är att skördarna idag inte är av lika bra kvalitet som förr, samtidigt som det sker en utarmning av mineraler i jordarna. Även vanliga mineralfoder kan ställa till det. Har hästen en brist av en mineral tenderar de vanliga mineralfoderna främja bristen då de innehåller en sån koncentrerad form av mineraler. Hästen kan d v s inte ta till sig tillskottet p g a den höga koncentrationen. Ett alternativ är att istället ge ett mineraltillskott som inte har en sån hög koncentration som är lättare för hästen att ta upp. Exempel på bra mineraltillskott är biopromin.

Brister och obalanser ger inga dramatiska symptom, utan de kommer smygande. Nonchalerar man dem leder de, om man har otur, till mer akuta sjukdomar som kolik eller fång. Och då står hästägaren handfallen.

Therese Rombrant

 

Share this article

Fettdepå eller vätskeansamling?

Fettdepåer ett välkänt begrepp bland de flesta hästmänniskor. Men något som är mindre känt är ödem, alltså vätskeansamlingar hos häst. Fettdepåer och ödem är snarlika vid blotta ögat och de förväxlas ofta eftersom hästen ser rund och tjock ut. Det går heller inte att känna skillnad på depå och vätska, vilket gör det ännu svårare. Men det går att skilja dem åt.

Sockerrikt gräs bidrar till vätskeansamlingar

Sockerrikt gräs bidrar till vätskeansamlingar

Ödem är vätska som ligger utanför muskeln och som stör muskeln i arbetet. Vätskan gör musklerna stela och försämrar återhämtningen, samt gör hästen ömmare och känsligare.  Som sagt är det väldigt svårt att känna skillnaden på fett och vätska, utan man får helt enkelt gå på hur hästen är. Är hästen tjock men ändå inte får särskilt mycket mat kan det vara tecken på att den har vätskeansamlingar istället. Ömhet, känslighet och stelhet i kroppen är också tydliga tecken.

Anledningar till vätskeansamlingarna är framförallt socker men kan även bero på rubbningar i tarm. IR/EMS-hästar kan ha både vätska och fettdepåer i kroppen eftersom ämnesomsättningen är satt ur spel och drar med sig massor av problem. Grundproblemet för de flesta av dessa hästar är för mycket energirikt och sockerrikt foder, och att den överätning som sker ger störningar i kroppen. För sockerrikt och fiberfattigt foder ger förändrad tarmflora, för mycket energirikt foder – t ex gräs – ger problem att utsöndra alla slaggämnen som blir kvar, njurar och lever blir överbelastade och vätska blir kvar i kroppen.

Även till synes friska hästar som inte har IR/EMS (än) kan gå med oupptäckta obalanser som infektioner, mag-tarm problem etc. Betydligt fler har säkert problem med för mycket gräs än vad ägaren är medveten om och det kan yttra sig som vätska i kroppen.

Misstänker man att hästen har vätskeansamlingar bör foderstat ses över. Foder med socker och stärkelse (även sockerrikt bete) ska självklart undvikas. Störningar i mage-tarm ger också vätskeansamlingar och behandlas med mag-tarm medel. Träning kan också bidra att få ner ödemet. Lågintensiv träning är det effektivaste.

//Therese

Share this article

Täcken – bra eller dåligt muskulärt?

Hur mycket påverkas hästen muskulärt med att gå med täcke? Ja, det är en fråga som är högst aktuell nu inför täckessäsongen. Jag själv är ingen täckesmotståndare, utan jag tror man får se till individen. Vissa hästar är frusnare än andra och då bör de ha täcke när vädret kräver det. Hästars ryggar är särskilt känsliga mot kallt regn, därför förespråkar jag att om man ska investera i något slags täcke ska det vara ett fodrat och ett ofodrat regntäcke.

shetland-ponies-cardigans3

Täcken liksom schabrak kan vara dåligt för hästen om det inte är korrekt tillpassat. Allt som inte passar ger ett konstant tryck och hindrar rörelsefriheten vilket i längden kommer ge spänningar, framförallt i bogarna men också i hals och manke. Bogarna är det på hästen som får utstå mest påfrestning av ett illasittande täcke då det ofta sitter för snävt runt framdelen eller att halsöppningen är för trång. Ett mycket tydligt tecken på att täcket inte passar är när pälsen börjar nötas bort p g a friktionen som uppstår. Hästen är då garanterat spänd i bogarna och antagligen ganska sur när den ska tas på täcke… Ett annat tecken på att täcket inte passar är att det uppstår onormal värmeutveckling när man palperar bogarna.

Har man mycket täcke på sin häst är det viktigt att låta hästen gå utan ibland. Framförallt för rörelsefriheten men också för att huden liksom pälsen behöver andas emellanåt. Överanvändning av täcken bidrar dessutom till att hästen lättare blir fet! Går den med täcke förbrukar den inte lika mycket energi som den hade gjort utan. Istället lägger den på sig det som fett.

//Therese

 

 

Share this article

Ny praktik!

By Posted on 0

Min praktikperiod fortsätter och nu har jag fått en ny praktikplats. Jag kommer hålla till hos en dressyrryttare utanför Landskrona nu under hösten och det ska bli väldigt kul! Jag kommer fortsätta massera enskilda hästar under tiden men det är lite trevligt att komma till ett och samma ställe ibland. 🙂

Mina två busiga gossar som följer med ibland när jag behandlar

För omväxling skull: mina två busiga gossar som följer med ibland när jag behandlar

Share this article