Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Matsmältningssystemets effekt på prestationen

By Posted on 0

En kort men bra artikel som beskriver en viktig aspekt att ta hänsyn till vid träning av sin häst, matsmältningssystemet.

Det är lätt hänt att man fokuserar på hästens kondition och att lederna är fräscha när man satsar inför tävling eller bara håller på att sätta igång sin häst efter ett uppehåll. Men matsmältningssystemet är en minst lika viktig del i hästens prestationer. Artikeln som är publicerad på TheHorse.com tar upp hur ofta ett kortat steg och försämrad prestation kan bero på att hästen har magsår.

Störningar i mage-tarm förebyggs genom att förlänga ättiden med t ex småmaskigt hönät och att låta hästen beta så mycket som möjligt (utan att bli tjock förstås). Sly kan vara ett alternativ till bete.

Om hästen är känslig i mage-tarm är aloe-vera ett väldigt bra tillskott som lugnar ner systemet. Även örter som kamomill, läkemalva och ringblomma fungerar som komplement.

Share this article

Hästar som faller in i volten

Ett vanligt förekommande problem är att hästen har svårt att gå på volt. När den longeras, eller rids för den delen, tenderar den att falla inåt där resultatet till slut blir att den går på en liten cirkel, vilket är mycket frustrerande för ryttaren/den som longerar. Det hjälper dock inte att blir irriterad över det, då det i vanlig ordning beror på att hästen har något underliggande problem.

Svårigheter vid voltarbete kan givetvis bero på olika saker, men i ett sammanhang kopplat till muskler kan bålbalansen spela en roll. Bålbalansen är kopplat till styrkan i buk och rygg och vid voltarbete behöver hästen den för att kunna arbeta normalt. För att stärka upp bålen behöver hästen tränas i stabilitet, balans, rörlighet och och styrka. Dessa fyra tränas hästen i automatiskt när den får gå i terräng ute i naturen. Har man ingen varierad terräng att tillgå får man skapa den själv genom att lägga ut bommar som är av olika höjd. Andra övningar är backningsövningar (backa genom ett L t ex), olika gymnastiserande böjningar både med och utan ryttare på osv. Viktigt är också att inte arbeta några längre stunder på volt eftersom hästen inte har den styrkan att arbeta än. Bättre är att fokusera träningen på rakt spår tills den har blivit stark nog.

Titta även över hästen muskelsymmetri. Ställ hästen på ett plant underlag som exempelvis stallgången så att den står jämnt över alla fyra benen utan att väga över på något av av dem. Jämför höger och vänster sida från hals till bakdel, är musklerna symmetriska? Vanligt är att den ena säteshalvan är mindre musklad än den andra.

Muskelskillnader har alltid en orsak, det svåra är att veta vad de beror på. Säkerligen kan de spela in i varför hästen faller in i volten.

Share this article

Rådgivning i sommar

By Posted on 0

Så härligt att våren kommit! Här kommer en liten uppdatering om schemat över sommaren 🙂

Större delen av sommaren kommer jag att hålla till i Malmöområdet. Bokning av massage sker genom mejl eller ringa/smsa, dock kommer jag att koncentrera mig mer på rådgivning under den här perioden. Bokning av rådgivning sker också genom mejl eller ringa/smsa. Rådgivningen ligger på basbelopp 200 kr, beloppet kan dock ändras beroende på tidåtgången. Vid bokning ges exakt prisuppgift.

Jag kommer vara på västkusten en kort period i slutet av juni, bokning sker i god tid.

 

Share this article

Att vänja in hästen på gräs

Nu när våren är här och gräset börjar växa igen ställs man som ägare till en fånghäst inför beslutet att låta hästen gå på bete eller inte. Hästen är återställd från fången men risken finns ju alltid kvar att den får återfall, så hur försiktig bör man vara vid betesgång? Om den skulle reagera på gräset, hur lång tid tar det innan det märks? Tar det 2 timmar, 10 timmar eller flera dagar innan en eventuell reaktion uppträder?

En exakt tid innan hästen får en reaktion som kan betyda ”pre-fånganfall” går inte att ge, men enligt veterinär Ove Wattle är ett reaktionsintervall på 24-48 timmar vanligt. Sedan finns det undantag, en mycket känslig häst kan få en reaktion på kortare tid och då är det viktigt att tänka på innan man vänjer in sin häst på bete; hur pass känslig är min häst egentligen?
Säkert kort att förpassa sig om att hästen inte reagerar på gräset är att regelbundet kontrollera så den inte har puls i kota eller hov, är de svala kan man vara säker på att den inte har någon reaktion. Har man hästen oskodd kan man även se om den börjar bli ömfotad som ett tecken på att den kan ha tendens till fång. Jag måste också understryka att det är en klar fördel att ha sin häst oskodd under den period den blir frisk från sin fång. Man kan oftare korrigera hovformen (vilket är viktigt under tillfrisknandet) och hästen slipper den extra belastningen att ha skor när den haft inflammationen i hovarna.
Andra faktorer att ta hänsyn till är hur pass bra kondition hästen är i, är den väl musklad och motioneras är risken mindre att den skulle få fång igen vid invänjningen av bete. Har den fettdepåer? Fettansamlingarna ökar risken för fång. Och hur sockerrikt är gräset? Välj bete efter hästras! En ras som lätt lägger på sig kan inte gå på ett frodigt och snabbväxande bete utan att bli tjocka.

… Så checka av det här innan du släpper på bete

  • Vilken sorts bete har du? Snabbväxande och frodigt bete ska man alltid vara försiktig med.
  • Välj bete efter ras. Lättfödda raser ska gå på magrare bete.
  • Konditionen avgör hur pass mycket bete hästen tål.
  • Håll koll på fettdepåerna, de ökar risken för fång.
  • Känn över kota och hov regelbundet för att märka värmeutveckling.

 

Share this article

Många hästar avlivas i onödan

I senaste numret är det ett stort uppslag om Lisen Bratt Fredricson och hennes väg till den verksamhet hon idag har. Väldigt bra skriven och dessutom intressant då hon tar upp hennes syn på rehabilitering och att hästar KAN komma tillbaka till tävling även efter mycket svåra skador. Det jag skriver är mina reflektioner då jag tycker artikeln pekar ut flera intressanta saker som man ser och hör ute i stallen.

I artikeln säger Lisen att hon aldrig har dömt ut en häst, och att hon heller inte kan förstå hur man kan göra en sådan sak. Hon tar upp som exempel en häst som hade en spricka i höften, som efter ett års vila fortfarande haltade men sattes ändå igång att ridas och blev till slut så bra att Lisen tävlade den i svår hoppning. Det är intressant det som skrivs, då det ger en delvis förståelse av vad som skiljer eliten ut från ”vanliga hästmänniskor”, just att de är övertygade om att det mesta är möjligt – inte bara tävlingsmässigt utan även rehabiliteringsmässigt. Ger man hästen bara tiden, så kan mycket bli bra. Jag tycker det finns en märklig inställning hos vissa hästmänniskor vad gäller avlivning, att det tas alltför lätt på det. Det är för lätt att döma ut hästar idag, och många beslutar sig för avlivning utan att ens ta sig en funderare om man verkligen har gjort allt för sin häst. Det är viktigt att ta sin häst till veterinären, det ska man alltid göra först och främst, men om veterinären går bet – då kanske man får gå utanför ramarna och prova något annat? Jag tror att de som har verksamhet och tävlar på hög nivå sällan räds för att prova något nytt när det gamla inte fungerar, så varför är vanliga hobbyryttare så rädda för att göra likadant?

Många sjukdomar och skador går att rehabilitera. Vissa problem som t ex långvariga hältor kan härledas till inre störningar i mage-tarm, som i sin tur ger problem i musklerna. Felaktigt foder är också en bidragande orsak till sjukdomar och skador. Att avliva en häst p g a sådana orsaker är sorgligt, och bara för man inte gått till botten med vad själva problemet är. Veterinären kan i vissa fall av dessa inte göra så mycket mer än att symptombehandla, och det är då man måste söka alternativ eller ändra sin hästhållning.

 

//Therese

Share this article