Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Tag Archives therese rombrant

Var rädd om hästens rygg

Spänningar i ryggmuskulaturen är en av de vanligaste muskelbesvären hästar drabbas av. Det beror på att ryggen är ett område mycket känsligt för tryck och som mycket lätt drar på sig spänningar om t ex sadeln inte ligger bra eller ryttaren inte sitter jämnt. Ryggar måste skötas och aldrig ignoreras, det är jätteviktigt. Det finns flera anledningar till att hästen blir öm i ryggen, men ofta har det börjat som något litet.

 

Ha alltid som vana att känna igenom ryggen varje dag, det är ett måste för att kunna förebygga ryggproblem. Genom att känna igenom musklerna själv lär man sig vad som är normal muskelspänning och vad som inte är, och kan i god tid sätta in behandling innan det hunnit utvecklas till något allvarligare. Ryggspänningar löser nämligen aldrig sig självt, det blir bara värre om det låtes vara. Anledningen till det är att vi sitter på ryggen och lägger utrustning på ryggen, minsta smärta i gör att hästen spänner sig och säg efter ett par veckor när hästen ridits och tränats med den här försvarsspänningen – vips har du en ryggond häst! Men det behöver inte bara vara utrustningen eller ryttaren, det kan även bero på formen och träningen hästen går i.

Är hästen redan nedsatt av annan sjukdom eller är skada, drabbas den mycket lättare av inflammationer i musklerna. En nedsatt häst fryser mycket lättare vilket betyder att den spänner sig. Ryggen är mycket känslig för kyla och i kombination med att den spänner sig för att hålla värmen, riskerar den att dra på sig inflammationer. Vet man om att sin häst har en känslig rygg och det ska regna bör man sätta på den täcke i förebyggande syfte. Speciellt i dagar som dessa då sommaren inte riktigt kommit igång och det fortfarande kommer kalla regnskurar.

För att komma tillrätta med ryggproblematik är en kombination av olika saker den bästa. Jag själv har en rygghäst och för hans del hjälper en kombination av massage och varierad träning. I massagebehandlingen lägger jag till lymfmassage för att hjälpa honom bli av med gifter i kroppen och i träningen kör jag mycket från marken över bommar så att han stärker bålen och på det viset får en starkare rygg. Efter passen är jag även noggrann med att smörja in rygg och länd med rent arnikaliniment och lägga på något slags täcke.

//Therese

Share this article

Jag föreläser på Lysekils Ryttarförening!

By Posted on 0

Tiden går så fort och om snart en vecka kommer jag till Lysekils Ryttarförening och föreläser om hästmassage och friskvård! Jag kommer under en timme berätta lite om hur hästmassören arbetar, hur behandlingar går till, vad man som hästägare själv kan göra och lite mer därtill. Efteråt kommer jag demonstrera på en av ridskolans hästar för att visa hur jag arbetar praktiskt. Torsdagen den 9 april klockan 18.00 startar föreläsning och håller på i ca 1 timme. Begränsade platser så se till att kom i tid!

Reklamblad LRF bild

Share this article

Hästägarens husapotek

hästägarens husapotek

Alla hästägare borde ha ett apotek hemma med tillskott att sätta in när det krisar och för att underhållsbehandla med. Här är en lista över naturliga tillskott som man alltid bör ha hemma, som man för en relativt billig peng kan förebygga sjukdomar med, samt få en friskare och gladare häst.

  • Linfrökaka – bra att ta till som kur eller för att förebygga magproblem. Ges blötlagd.
  • Hela linfrön – mot magkatarr samt förebyggande mot mag-tarmstörningar. Ges blötlagda.
  • Aloe vera – universalmedel som dessutom är snabbverkande mot allt från störningar i tarm till dålig hovkvalitet, hjälper t o m mot ödem. Ges som juice och det är väldigt viktigt att den är så ren som möjligt, inga konserveringsmedel. Nackdelen är att det är ganska dyrt att ge aloe vera.
  • Psylliumfrö/loppfrön – motverkar sandkolik och är även en bra fiberkälla. Hjälper mot magproblem såsom förstoppning.
  • AME Formula 14 – fodertillskott med örter, mineraler och vitaminer som främjar tunntarmens normala funktion. I tunntarmen bryts den stärkelse som hästen äter ner. Om tarmen är störd av t ex hästen har ätit mycket spannmål, hjälper Formula 14 tarmen tillbaka till normal funktion.
  • AME Formula 11 – fodertillskott som normaliserar tarmfloran (probiotika). Bra att sätta in när hästen ätit något som rubbat balansen i tarmen, t ex dåligt hösilage. Innehåller fysikaliska tarmbakterier, anis, kamomill, mattlummer, rävkaka (nux vomica), rammus pursianus (extrakt), B1, B2, B3, B6, B9 (folsyra), B5 (pantotenat), biotin, kolin, isositol, aminosyror, spårelement. Bör användas i kombination med mineralfoder Biopromin för bästa effekt.
  • AME Sensimuco (Sensi 2) – medel mot känslighet för mögel och damm. Svamp och mögelförekomst i hö ger ofta störning i mag-tarmflora. Tillsammans med Formula 11 återställer Sensimuco balansen igen.
  • AME Sensimoski (Sensi 3) – medel mot överkänslighet  för insekter.
  • Dränagekompositum – renande för lever och njurar. Om hästen har t ex hudproblem, strålröta eller annan störning i immunsystemet orsakat av ett överskott av avfallsprodukter, stimulerar dränagekompositum funktionen hos levern, njurarna, matsmältningen och lymfsystemet för att snabbare göra sig av med gifterna.
  • Ringblomma och/eller läkemalva – mot inflammationer och infektioner, stimulerar lymfsystemet, utrensande. Hjälper vid t ex fång då hästen ofta har ett belastat immunsystem samt inflammationer i muskler.
  • Kanel – bra att ge som tillskott under vintern då hästens mage och matsmältningssystem behöver en extra boost. Värmande. Studier på människa har visat att kanel ökar blodsockerupptaget genom att höja insulinkänsligheten, d vs insulinet fungerar bättre på cellerna som tar upp sockret.
  • Fänkål/anis – bra att ge om hästen är väldigt “gasig”. 🙂
  • AME Formula 7 + 13 – främjar hästens immunförsvar, vid t ex förkylningar.
  • pH-kalk – många hästar lider av inre försurning. pH-kalken består av kalcium- och magnesiumkarbonat som är basbildande och basgör hästen.
  • Laminoguarder – oumbärlig att ha hemma och sätta in snabbt när man misstänker fång. Innehåller både smärtstillande och antiinflammatoriska örter som djävulsklo och boswellia, samt circulationsökande som hagtorn. Även schisandra för levern. Hjälper omedelbart när hästen är öm och varm i hovarna, redan efter ett par dagar så går hästen bättre.

Share this article

Är anatomiska träns bättre än vanliga träns?

Jag tittar ofta på hästens utrustning när jag är ute i stallen hos en ny “patient”. Sadeln är ett vanligt problem och är alltid viktig att ta en titt på oavsett vad hästen har för slags problem, men även annan slags utrustning som träns, schabrak m. m är jag också noggrann med att kolla. Vi hästmassörer måste vara lite av allvetare. Det här kan vara ganska basic det jag skriver, men vad gäller utrustning så tenderar många köra på samma spår som de alltid gjort utan att reflektera över varför man bara använder viss sorts utrustning. Ser man till träns t ex så använde man sällan förr träns med aachengrimma, nu använder man det på alla hästar till alla situationer. Samtidigt har ett helt nytt sortiment av s k anatomisk utrustning dykt upp, vilket ofta diskuteras om det ger effekt eller ej. Själv tror jag att den anatomiska utrustningen kan ses som en bekräftelse på att det finns ett stort problem med att hästägare inte vet hur de ska tillpassa sin utrustning.

Hästens ansiktsnerver, bild som visar hur träns kan ge tryckskador samt hindra hästen

Hästens ansiktsnerver, bild som visar hur träns kan ge tryckskador samt hindra hästen

På hästens huvud sitter ansiktsnerver. Dessa nerver är mimiska, vilket betyder att de ansvarar för hästens ansiktsuttryck. För övrigt sitter det inte särskilt mycket muskler på huvudet, och de påverkar knappast resten av hästens kropp. Det betyder dock inte att hästen inte är känslig för tryck på huvudet. När det gäller utrustning är hästen känslig för all slags illasittande utrustning. Sadeln är givetvis den främsta, då den ligger an på ett komplext område, men även saker såsom träns, hjälptyglar, paddar, schabrak m. m som inte passar är givetvis ett störningsmoment för hästen.

Krasst sett är utrustning som skapar så lite tryck som möjligt det allra bästa för hästen, risken för tryckskador minskar drastiskt. Träns som inte sitter bra är oerhört vanligt, och de ger tryckskador eftersom de standard träns som finns ute idag ofta används och tillpassas på ett felaktigt sätt. Träns med aachengrimma är ett sådant. Eftersom aachengrimman är kombinerad med både engelsk nosgrimma och snokrem ger tränset ett konstant tryck kring käken och även på nacken då snokremmen automatiskt drar nackremmen nedåt – om den är felaktigt använd. Sår i munnen, tandproblem kan också uppstå med en felaktigt använt träns.

Anatomisk utrustning har en fördel då de är designade för att inte skapa tryck, men så länge utrustningen man har passar, inte skapar onödigt tryck, duger den helt klart. Det är när utrustning går i trend och användningen saknar funktion det blir fel.

 

//Therese

Share this article

Många hästar avlivas i onödan

I senaste numret är det ett stort uppslag om Lisen Bratt Fredricson och hennes väg till den verksamhet hon idag har. Väldigt bra skriven och dessutom intressant då hon tar upp hennes syn på rehabilitering och att hästar KAN komma tillbaka till tävling även efter mycket svåra skador. Det jag skriver är mina reflektioner då jag tycker artikeln pekar ut flera intressanta saker som man ser och hör ute i stallen.

I artikeln säger Lisen att hon aldrig har dömt ut en häst, och att hon heller inte kan förstå hur man kan göra en sådan sak. Hon tar upp som exempel en häst som hade en spricka i höften, som efter ett års vila fortfarande haltade men sattes ändå igång att ridas och blev till slut så bra att Lisen tävlade den i svår hoppning. Det är intressant det som skrivs, då det ger en delvis förståelse av vad som skiljer eliten ut från “vanliga hästmänniskor”, just att de är övertygade om att det mesta är möjligt – inte bara tävlingsmässigt utan även rehabiliteringsmässigt. Ger man hästen bara tiden, så kan mycket bli bra. Jag tycker det finns en märklig inställning hos vissa hästmänniskor vad gäller avlivning, att det tas alltför lätt på det. Det är för lätt att döma ut hästar idag, och många beslutar sig för avlivning utan att ens ta sig en funderare om man verkligen har gjort allt för sin häst. Det är viktigt att ta sin häst till veterinären, det ska man alltid göra först och främst, men om veterinären går bet – då kanske man får gå utanför ramarna och prova något annat? Jag tror att de som har verksamhet och tävlar på hög nivå sällan räds för att prova något nytt när det gamla inte fungerar, så varför är vanliga hobbyryttare så rädda för att göra likadant?

Många sjukdomar och skador går att rehabilitera. Vissa problem som t ex långvariga hältor kan härledas till inre störningar i mage-tarm, som i sin tur ger problem i musklerna. Felaktigt foder är också en bidragande orsak till sjukdomar och skador. Att avliva en häst p g a sådana orsaker är sorgligt, och bara för man inte gått till botten med vad själva problemet är. Veterinären kan i vissa fall av dessa inte göra så mycket mer än att symptombehandla, och det är då man måste söka alternativ eller ändra sin hästhållning.

 

//Therese

Share this article

Låsningar i käken försvårar eftergiften

By Posted on 0

Ett av de känsligaste områdena på häst för spänningar och låsningar är i området huvud-hals. Huvudet och halsen fungerar som en stor balansmekanism, och är mycket viktig för hästens förmåga att röra och balansera sig samt för dess tyngdpunkt. Eftersom det är ett känsligt område mottagligt för spänningar, är risken stor att spänningarna fortplantar sig ut i kroppen och ger ännu mer problem. Många av problemen är dessutom ryttarrelaterade. 

Nack- och halsproblem är vanligt och det brukar yttra sig genom exempelvis motstånd i nacke och hals vid böjningar, stumhet i munnen, dålig kontakt med munnen, hästen håller huvudet snett eller vill inte gå på tygel. Går hästen över tygeln eller bakom lodplanet, finns det ett problem. I båda fallen hindrar det hästen från att röra sig korrekt. Det är viktigt att hästen ger efter i nacken när den rids, för det är först när hästen går med eftergift som den rent anatomiskt kan gå i rätt form.

Eftergift i nacken hindras av:

  • Spänningar eller kramp i nackmusklerna
  • Motstånd hos hästen
  • Psykiska spänningar eller nervositet
  • Att atlanto-occipitaleleden är sträckt
Atlanto-occipitalleden sitter i nacken på hästen och aktiveras när hästen går med höjt huvud

Atlanto-occipitalleden sitter i nacken och aktiveras när hästen går med höjt huvud

Problem i nacke och hals är ofta ryttarrelaterad, t ex att ryttaren rider med en hård hand. En hård hand leder till att hästen försöker komma undan obehaget och låser käken, munnen känns då stum och opåverkbar. Låsningen påverkar nackens böjlighet men också för hur hästen reagerar för bettet, d v s undviker att gå på tygeln. Detta får många att byta bett i tron om att det löser problemet, men om bettet inte är helt uppåt väggarna brukar det mest resultera i utslängda pengar.

En annan anledning till att hästen låser käken och spänner sig kan bero på användandet av hjälptyglar. Tyvärr skapar hjälptyglar mer problem än vad de löser. Många glömmer att hjälpen är ett tvång för hästen, där den tvingas gå i en form som den inte klarar av. Anledningen till att den inte kan gå korrekt beror oftast på att den har ett problem, inte att hästen är dum eller olydig.

Brachiocephalicus

Brachiocephalicus, långa halsmuskeln, sträcker bogleden och drar den framåt

Sternomandubularis, en muskel som påverkas starkt av ryttarens hand

Sternomandubularis, en muskel som påverkas starkt av ryttarens hand

Brachiocephalicus (långa halsmuskeln) och sternomandibularis är exempel på viktiga muskler som ofta blir spända i halsområdet. Brachiocephalicus är en lång muskel på hästens hals som fäster på överarmsbenet. Den assisterar böjningen i huvud och hals och lyfter frambenet, och är därför delaktig i det mesta av hästens rörelser. Blir muskeln spänd hindras hästen i sin rörelse i frambenet. Sternomandibularis går från bröstbenet till underkäken, och är en mycket viktig muskel för att hästen ska acceptera bettet och söka stöd. Denna påverkas om hästen låser käken om t ex  ryttaren har en hård hand.

Den bästa åtgärden med nack- och halsproblem är massagebehandling. Eftersom nacken och halsen är såpass ömtåliga områden på hästen är behandling av den skonsamma sorten den allra bästa. Att ta ut en kiropraktor av något slag som knäcker nacken är inget som rekommenderas. Sedan är den här sortens av problem också ryttarens egna ansvar. För att spänningarna ska försvinna måste ryttaren även ändra sitt sätt att rida samt användande av  utrustning.

 

//Therese

Share this article

Välkommen hit!

Therese Rombrant

Jag heter Therese Rombrant och utbildar mig till Hästmassör vid Axelsons Animal Massage School. Just nu söker jag hästar i Helsingborgsområdet att massera! Jag gör behandlingar både i rehabiliterings- och förebyggande syfte. Behandlingen är gratis men jag tar bilersättning på 100kr.

En behandling tar ungefär 1h. Kan både ta mer eller mindre tid, det beror helt enkelt på hästen och vad den har för problem.

Vill du boka behandling eller har frågor nås jag på 0725-36 45 00  eller på mail therese.rombrant@gmail.com ! 🙂

Share this article